Frågor och svar om semester

Svar:

Enligt 9 § semesterlagen har du rätt till ledigt både helgen före som helgen efter ledighet som är längre än 19 dagar (då avses kalenderdagar).

Är ledigheten kortare än 19, men längre än 5 dagar, har arbetstagaren rätt till ledigt antingen helgen innan eller efter ledigheten.

Syftet med denna regel är att arbetstagare som regelbundet arbetar helg eller del av helg inte ska komma i ett sämre läge än de som arbetar vanlig kontorstid, dvs. måndag till fredag och därmed alltid har ledigt helgen innan och efter sin semester.

Svar

I punkten 8.5 i vårt kollektivavtal står det att du har rätt att spara 30 semesterdagar. Arbetsgivaren kan bara ”tvångssälja” sparade semesterdagar som överstiger 30. Alltså kan inte din arbetsgivare i det här fallet betala ut dina dagar i pengar.

Överstiger antal sparade dagar 30 så har arbetsgivaren rätt att betala ut de överstigande dagarna i pengar.

Eventuella sparade dagar ska enligt semesterlagen förläggas till det år arbetstagaren väljer.

Huvudregeln enligt semesterlagen är att en arbetstagare har rätt att få ut samtliga av årets semesterdagar under innevarande semesterår om arbetstagaren så önskar.

En arbetsgivare har alltså ingen rätt att tvinga en arbetstagare att spara någon dag alls från ett år till ett annat.

Arbetsgivaren har emellertid enligt semesterlagen rätt lägga ut 20 av årets semesterdagar under ett semesterår. Detta innebär omvänt innebär att arbetstagaren har rätt att spara minst fem dagar från ett semesterår till ett annat.

Det betyder dock inte att arbetsgivaren har rätt att betala ut semesterdagar i pengar i de fall en arbetstagare tagit/fått ut mindre än 20 av årets semesterdagar det semesteråret.

Det är arbetsgivarens skyldighet att lägga ut alla 20 dagar om denne så önskar och arbetsgivaren har enligt vårt branschavtal endast rätt att betala ut sparade dagar som överstiger 30.

Svar

Enligt semesterlagen får arbetsgivaren inte ensidigt ändra en beviljad semester. Om det ändå sker blir arbetsgivaren skyldig att ersätta den ekonomiska skada som kan uppstå, till exempel en bokad och betald resa.

Men kostnaderna kan bli ännu högre för arbetsgivaren.

Den drabbade blir nämligen berättigad till ett allmänt skadestånd för att en bindande överenskommelse har brutits. Men handlingen kan också vara ett kollektivavtalsbrott och leda till skadestånd till Farmaciförbundet.

Det inträffar om det finns ett lokalt avtal om hur semestern ska läggas ut.

Ytterligare en kostnad för arbetsgivaren är tillägg på lönen för den semesterledige som beordras att jobba. All arbetstid bör då räknas som övertid.

Men vi vill också kraftigt understryka att du som arbetstagare överhuvudtaget inte behöver vara tillgänglig på din semester!

Om din semesterledige kollega däremot ställer upp frivilligt och jobbar efter en förfrågan (motsatsen till beordra!) finns inga särskilda regler om ersättning.

Förhandla i alla fall om en extra kompensation. Sådan hygglighet och flexibilitet löser ju problem för din arbetsgivare. Det är absolut inte orimligt att arbetstagaren kompenseras generöst för sin insats genom övertidsersättning eller OB-ersättning.

Svar:

Arbetsgivaren ska enligt semesterlagen bevilja semester två månader innan, eller om det finns särskilda skäl en månad innan semestern. ”Särskilda skäl” kan exempelvis vara om det råder ovanliga yttre omständigheter, att det råder en epidemi skulle kunna vara ett sådant skäl.

Om chefen vill neka dig ledighet måste det ske skriftligen.

Svar:

När en arbetstagare lämnat önskemål om semester på vissa bestämda dagar och sedan fått önskemålen beviljade är detta att betrakta som en överenskommelse som i princip är bindande för bägge parter.

Arbetsgivaren skulle därför kunna kräva att du är ledig den fjärde veckan som ni bestämt. Ta upp frågan så fort som möjligt med din chef. Det är ju trots allt ofta välkommet med lite extra arbetskraft än planerat under sommaren! 

Fram till den 1 april 2010 innehöll semesterlagen en s.k. presumtionsregel som innebar att arbetstagaren inte hade rätt till semesterledighet vid korta och tillfälliga anställningar (högst 60 timmar under tre månader) och det förutsattes att semesterersättningen var inbakad i lönen.

Detta ändrades i samband med att nya semesterlagen kom.

Utgångspunkten är nu att semesterersättning inte i något fall ska antas ingå i ersättningen för arbetet. Rätten till semesterersättning kan inte avtalas bort.

Man avtala om att semesterersättningen ska ingå i lönen vid anställningar som inte överstiger tre månader.

En förutsättning är dock att det öppet och tydligt redovisas att semesterersättningen ingår i lönen. Om semesterersättningen inkluderas på detta sätt ska även lönen öka.

Vid tvist om vad som avtalats vid anställningstillfället är det arbetsgivaren som har att bevisa att semesterersättning ingår i lönen. 

Svar:

Om du har 25 dagars semester och inte har tagit ut någon semesterdag bör du ha tjänat in åtta nya semesterdagar till den sista april i år.

Du kan inte tvingas att ta ut semester under uppsägningstiden. Detta följer av 14 § semesterlagen som stadgar att semesterledighet inte får förläggas till uppsägningstid utan arbetstagarens medgivande. Detta gäller så länge din uppsägningstid inte överstiger sex månader.

Semesterersättning för din intjänade dagar (och de sparade dagarna) ska sedan betalas senast en månad efter senast en månad efter din anställning upphört hos din nuvarande arbetsgivare. 

Svar:

Huvudregeln enligt semesterlagen är att du är berättigad till minst 25 dagars semester under ett år.

Det är arbetsgivaren som har sista ordet om när semesterledigheten läggs ut, men denne måste enligt kollektivavtalet bevilja dig fyra veckors semester under maj – september, varav tre veckors sammanhängande semester under juni – augusti.

Din arbetsgivare har en skyldighet att se till att samtliga dina semesterdagar läggs ut under året om du så önskar, men måste också kunna planera sin verksamhet med viss framförhållning. Du bör därför ha god framförhållning när du ansöker om semester och du har själv en motsvarande rätt att få besked i god tid, senast två månader före ledighetens början.

Om du redan fått din semester beviljad innan du säger upp dig kan din arbetsgivare inte ändra detta utan ditt medgivande. Om du däremot ansöker om semester först efter att du har sagt upp dig kan det, om din uppsägningstid är kort, bli väldigt kort varsel för arbetsgivaren och svårt att planera om verksamheten så att du kan vara ledig.

I så fall kan din arbetsgivare ha rätt att neka dig semester, även om du har semesterdagar kvar.

Arbetsgivaren blir då skyldig att betala ut din innestående semesterlön när du slutar. Du kan inte ta med dig semesterdagar till en ny anställning.

Svar:

Enligt vårt branschavtal har den som är mellan 40 och 49 år rätt till 28 semesterdagar per år. Enligt avtalet tillämpas förskottsemester, vilket innebär att man får 28 nya semesterdagar när ett nytt semesterår börjar. Semesteråret räknas efter kalenderår, dvs. från och med 1 januari till och med 31 december.

Om du började ditt nya jobb före den 1 januari i år har du således rätt att ta ut alla dessa dagar – samt eventuella sparade dagar från förra året – under innevarande år.

Skulle du sluta din anställning innan årets slut blir du dock återbetalningsskyldig för de dagar du tagit ut, men ännu inte tjänat in.