Svar

Svaret är att chefen har rätt att beordra, men att du som deltidsanställd inte har arbetsskyldighet utöver din deltidsanställning.

Det är en allmän tolkning av rättsläget som inte finns på pränt i vårt branschavtal, men som ändå gäller för alla på apotek liksom på övriga arbetsmarknaden.

Chefen kan hävda sin rätt att beordra, men har du inte möjlighet att jobba mer så tackar du nej. Det kan kännas svårt, men du ska veta att du har rätten på din sida.

Svar

Det ordinarie heltidsmåttet med vårt gällande branschavtal är 40 timmar. Förut var det 37,5 timme, och en del arbetar kvar på den veckoarbetstiden enligt vår övergångsregel.

Är en tjänst utannonserad som heltid ska det vara 40 timmar. Vill arbetsgivaren anställa dig på 37,5 timme är det en deltid.

Skillnaden blir en något lägre lön, men samtidigt innebär en deltidstjänst att du som arbetstagare inte har en arbetsskyldighet att jobba mer än kontrakterade 37,5 timme. Alltså kan du säga nej till mertid och övertid.

Du kan förstås ändå gå med på att jobba mer, men arbetar du så att mertidsarbetet tillsammans med ordinarie arbetstid överstiger den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd, räknas den överskjutande tiden som övertid och du bör få övertidsersättning.

Svar:

Huvudregeln är att den anställde ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar.

Om det tillfälligt uppstår en situation, som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, kan arbetsgivaren lägga ut schemat under längre tid utan hänsyn till huvudregeln. Arbetstagaren ska då kompenseras med motsvarande ledighet.

Förändring av arbetstidsschema ska fastställas senast två veckor före tjänstgöringsperiodens början.

Lokala överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagarna om avvikelser från huvudregeln kan ingås.

Svar:

Nej, 2010 kom en dom i Arbetsdomstolen, AD, om delade pass för bussförare. Tre driftsledare vid bussbolaget Busslink i Stockholm fick mot sin vilja sina arbetspass uppdelade med längre dagar som följd. Arbetsdomstolen, AD, gav dem rätt att slippa uppdelningen. Enligt AD var det en långtgående förändring av de anställdas arbetstid som arbetsgivaren genomförde.

Domen slog fast att det är praxis för tjänstemän att arbetstiden sitter ihop.

I apoteksbranschen är det på samma sätt praxis med sammanhållen arbetstid. Vi har en överenskommelse sedan tidigare med arbetsgivarsidan att en kort arbetstid kan förlängas med exempelvis lästid för att få ihop ett rimligt långt arbetspass.

Svar:

Ja, arbetsgivaren kan göra ändringar i tjänstgöringsschemat (grundschemat) då detta ligger inom ramen för arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Tjänstgöringsschemat ska emellertid vara stabilt och schemaändringar ska inte göras vid tillfälliga förändringar. Förändring av arbetstidsschema ska enligt branschavtalet 4.2.3 fastställas senast två veckor före tjänstgöringsperiodens början.

Arbetstiden ska, för tjänstemän som så önskar, läggas ut så att den genomsnittligt under schemaperioden normalt fördelas på högst fem dagar per vecka.

Ja, arbetstiden läggas ut så att man ena veckan arbetar t.ex. 32 timmar och 28 timmar andra veckan. Det är snitttiden i schemaperioden som räknas.

Helgdagar är arbetsfria dagar, vilket innebär att du har lön den dagen, men arbetar inte. Kollektivavtalet föreskriver att arbetstiden är 40 timmar per helgfri vecka. Detta betyder att arbetstiden sjunker den vecka en helgdag infaller. Sänkningen behöver inte göras under den specifika veckan varunder helgen infaller, utan det är den totala arbetstiden under schemaperioden som sänks. Enligt kollektivavtalet får de 40 timmarna genomsnittsberäknas över en period om fyra veckor.

Arbetstiden sänks för alla, även för de som inte är schemalagda den "röda dagen". Även för den där en schemalagd fridag infaller på den "röda dagen".

För arbetsplatser som omfattas av branschavtal apotek blir sänkningen åtta timmar om den "röda dagen" infaller måndag till fredag för de med 40 timmars veckoarbetstidsmått. För de som inte har 40 timmars arbetsvecka är formeln för beräkning av sänkningen:

Veckoarbetstiden / 5

För arbete på helgdag, påsk, midsommar-, julafton och nyårsafton utges 100 % beräknat på timlönen dvs. du får två timmar för varje arbetad timme.

Det centrala avtalet ger ingen reducering om den röda dagen infaller under lördag – söndag. Är du schemalagd den dagen får du din lön samt 100 % ersättning beräknat på timlönen.

Observera: De timmar som representerar den "röda dagen" är alltså betald ledighet, dvs. effekten av begreppet "helgfri vecka" och dessa timmar ska givetvis inte "återbetalas" i form av att motsvarande timmar "arbetas in" vare sig i innevarande eller annan schemaperiod. 

Svar:

Pingstafton och pingstdagen räknas enligt vårt avtal som vilken lördag och söndag som helst och medför därför ingen reducering tyvärr.

Pingstafton och pingstdagens storhelgstatus försvann från vårt avtal i samband med att Annandag pingst försvann som röd dag i almanackan.